Kill me now
Och så kom den naturliga följden på en bra dag: en sämre dag. Usch, jag vill bara krypa ned under täcket och försvinna. Jag känner mig omotiverad, missförstådd och trött. Och jag har inte den minsta lust att sätta mig och fortsätta med min del av grupparbetet, men är väl så illa tvungen att göra det om en stund ändå.
Det enda positiva med en sån här kass dag är att jag vet att något bättre är på väg. Min teori om att allting måste hamna på +/-0 förr eller senare säger mig att chanserna är goda att morgondagen blir bättre. Värre är det när allting flytit på bra lite väl länge... då kan man vara säker på att oturen snart slår till. Haha, optimismen flödar verkligen idag! ;)
I full mysmundering
Lush times
Ännu en måndag
Idag är jag, konstigt nog, på bra humör. Dagen började uselt... jag råkade slå i min högra tumme så att nageln lossnade lite från nagelbädden (visserligen bara pyttelite, men det gör ont som fan i vilket fall). Så mina vanliga morgonrutiner tog lite längre tid än vanligt att utföra, vilket resulterade i att jag blev lite sen till mitt gruppmöte. Men det var ingen fara, en annan person i gruppen var betydligt senare än så... efter nästan tre timmars väntan på denne tröttnade jag och gick hem. Vi fick alltså inget gjort idag, och det var ju lite synd. Jag lovade dock att jag skulle försöka fixa en försörjningsbalans tills imorgon, så vi har något att börja med då.
John är på fortfarande på jobbet. Han jobbar extra på OnOffs lager och idag är han där mellan 07-18, så det är bara jag och gerbilerna här. Adolf har blivit en mästare på att smita; igår smet han in under kylskåpet, den lille rackarn. Vi måste helt enkelt fixa ett bättre lock till buren.
I'm just not a morning person...
Men så kommer morgonen, och vad händer? Jo, alarmet ringer, och min första tanke brukar nog vara någon i stil med "fuck this shit, I'm going back to sleep". Och sen inser jag givetvis att det finns en poäng med att jag ställde alarmet på en viss tid. Så jag tänker "om föreläsningen börjar vid tio och klockan är sju nu, då kan jag alltså ligga kvar minst en timme och fortfarande ha gott om tid... läsningen hinner jag med i eftermiddag", så jag ställer fram klockan en timme, och sen följer "okej, så jag har en och en halv timme på mig innan jag måste lämna huset... om jag ligger kvar en halvtimme till så har jag fortfarande en timme... det är ju gott om tid! Jag kan göra mig i ordning på max en halvtimme, och äta frukost hinner jag ju lätt på den andra halvtimmen". Så jag sover en halvtimme till, och sen snoozar jag kanske en gång, och sen har jag alltså 50 minuter på mig innan jag behöver gå. Och tro mig, 50 minuter räcker inte. Nejdå, inte nog med att jag ska göra mig i ordning och äta, jag kommer oftast på att jag måste sätta mig vid datorn och kolla vilken sal vi ska vara i, packa min väska eftersom jag sket i att göra det kvällen innan, osv. Så de där 50 minuterna försvinner illa kvickt, och jag förbannar mig själv för att jag inte steg upp första gången klockan ringde samtidigt som jag prisar akademisk kvart som gör det möjligt för mig att komma undan med att vara en hel kvart sen.
Slutsats: I'm useless in the morning. En sömnnarkoman som inget hellre vill än att få sin nästa fix, det är ungefär vad jag är när jag precis vaknat. All sans och logik är som bortblåst, och gårkvällens fina planer om en lugn och stillsam morgon framstår som ett minst sagt galet påhitt. Men hinner i tid gör jag så gott som alltid ändå och det är nog därför jag gör samma misstag nästa morgon igen. Det ordnar ju sig! ;)
Svullo
Idag steg John upp tidigare än mig, och tro mig, det händer inte ofta! Det var så jävla skönt att vara den som får ligga kvar för en gångs skull. Själv steg jag upp vid nio, satte mig framför datorn med en stor kopp te, och upptäckte till min förfäran att dagens föreläsning skulle hållas i en sal i G-huset. Det är allvarligt talat nästan lika långt till G-huset som hem till Vaggeryd. Det fanns inte en möjlighet att jag hade orkat gå dit i mina klackar, så jag tog bussen istället. Och ja, jag hade kunnat välja ett par andra skor, men allt var så fint planerat förstår ni, och jag hade strukit kläder dagen till ära... excuses, excuses! Haha!
Jag stannade två utav totalt tre timmar på föreläsningen, sedan stod jag inte ut längre - jag var så himla hungrig att jag ändå inte kunde koncentrera mig för fem öre. Och inte fanns det någon mat, frukt eller ens dricka att köpa heller. Så jag tog bussen tillbaka till Ryd och smällde i mig ett Big Mac meal på McDonald's. Det är första gången jag lyckats äta upp ett helt sådant mål, så hungrig var bara förnamnet. Nej, det satt verkligen inte fel!
Väl hemma tvättade jag tre maskiner tvätt, plockade i ordning i lägenheten, och sedan gick jag och handlade mat. Jag ville vara lite extra snäll mot John som varit duktig och jobbat hela dagen, så jag fixade allt som behövde fixas idag helt enkelt.
Nu har jag sett på Pensionärsjävlar, hällt i mig en Powerking och ätit en dammsugare, och nu är det hög tid att sätta igång med nationalekonomin. Jag ska möta gruppen vid tio imorgon och försöka lösa några övningsuppgifter. Önska mig lycka till ;)
Framtvingat gruppfoto
Vår lärare i Marknadsekonomins grunder envisades med att ta bilder på alla arbetsgrupper i måndags. Såhär ser vi i grupp 23 ut:
Linus, Veronica, jag och Julia
Ny dag, nya grejer...
Den här dagen har gått från kass till fantastisk. Goda nyheter, rolig post, och lite shopping på det! Jag och John och Christer tog bilen ut till Tornby, köpte dricka för kvällen, åt korv på IKEA och handlande taco-grejer på Willys. Och så smet jag in på Kappahl och bytte en värdecheck mot ringen nedan. Värdechecken på 50 kronor fick jag med posten idag, och ringen kostade bara 49.50, så jag behövde alltså inte betala för den alls. Mycket bra!
Ikväll kommer Christer och Kristian hit. Det ska lagas och ätas tacos i mängder, och sedan blir det väl en del öldrickande för killarna. Själv håller jag mig till cider och Tequila Rose, det är mer min melodi...
Trevlig kväll på er!
Här jobbar vi på julstämningen
Vi köpte doftljus på IKEA, spån och sand till gerbilerna på en djuraffär, och diverse matvaror på Ica Maxi. Det är så jävla skönt att ha tillgång till bil, och slippa släpa 60-liters påsar med spån på bussen hem till Ryd. Vi tittade även in på Ikano-huset, och där köpte jag en mössa på JCs killavdelning, av alla ställen. Jag försökte hitta någon jag tyckte om på butikernas tjejavdelningar, men jag har nog för mycket testosteron i kroppen för att vilja ha en rosa med en blomma på sidan eller med en boll mitt på hjässan... Så det fick bli den här (den syns inte superbra, men där är den i alla fall):
(Jag tycker inte om mössor över huvud taget, men jag tycker ännu mindre om att frysa...)
Som tur är hittade vi glögg också, och köpte inte bara en sort utan fyra! Nästan så vi kan bjuda in till glöggprovning ;)
Man måste älska vårt övertydliga glöggset, haha!
Mot Tornby!
Trevlig dag på er!
Flitig
Förresten tog jag några bilder idag. Syftet med den första är väl mest att bevisa att jag fortfarande lever, och de andra två är resultatet av ett par minuters väntan - något måste man ju göra med sin tid ;)
Jag var alltså och fikade på Coffeehouse by George medan jag väntade på bussen som skulle ta mig tillbaka till Linköping. Mamma kom och gjorde mig sällskap, vilket var extra trevligt eftersom vi inte trodde att det skulle hinnas med idag. Vi tänkte förresten gå till Graffiti för en gångs skull, men tror ni inte de hade slagit igen? Jodå, första gången jag ska dit så har de lagt ned verksamheten. Vilken timing man har...
Min matchningsmani känner inga gränser... ♥
