Helg!

Nu är jag hemkommen från universitetet för sista gången den här veckan - nu tar jag helg!

 

I morse vaknade jag av att Johns alarm ringde. Mitt alarm hade alltså inte ringt, och när jag kollade på den stod det "laddningsfel" på skärmen. Så idag försov jag mig alltså för tredje gången i mitt liv. Jag har aldrig greppat varför folk försover sig så ofta. Det är klart att man kan glömma att ställa klockan, eller stänga av den i sömnen (vilket jag måste gjort de två andra gångerna jag försovit mig - jag både dubbelkollar och trippelkollar att jag ställt den varje kväll, så det kan inte bero på att jag glömt bort det), men att göra det var och varannan dag som vissa påstår att de gör, det låter konstigt tycker jag. Och är det sant tycker jag man borde investera i fler väckarklockor så att man definitivt vaknar de dagar då man behöver vakna vid en viss tid.

 

Imorgon fyller John år, så jag tänkte åka in till stan lite senare och köpa en present till honom. Men först ska det ätas lunch i form av grönsakslasagne. Hej så länge!

 


Flarnbagerskan

Idag var jag på juridikföreläsning mellan tio och tolv, och sedan dess har jag inte gjort mycket alls. Det här har varit en sådan där grå, trist dag, då de flesta saker känns rätt tuffa att ta sig an. Men mitt halvtaskiga humör blev bättre framåt kvällen, så jag gjorde rent och fint i köket och sedan slängde jag ihop ett gäng havreflarn. Och så åt jag fyra av dem så fort de hade svalnat. Jag har med andra ord försatt mig i sötchock och känner att jag måste få i mig något salt illa kvickt... Att man aldrig lär sig.

 

Nu blir det duschen nästa för min del. Godnatt på er!

 

Schysst flarn va?

Da presentation

Idag stod presentation på schemat. Jag mötte gruppen i ett grupprum klockan elva och så finslipade vi vår presentation lite grann innan det var dags att hålla den inför publik. Det märks att det var killarna som var ansvariga för PowerPoint:en - jag hade inte kunnat motstå att göra den färgglad och fin, hehe... plus att jag inte direkt är något proffs på att fatta mig kort. Stödord har jag aldrig lyckats med, det brukar snarare bli stödstycken.

 

Presentationen gick förresten bara bra. Juridikläraren är hur schysst som helst, så stämningen på seminariet var avslappnad och bra vilket ju är skönt när man är nybörjare i ämnet. Och så fick jag med mig minneskortet med inspelningen på hem. Det kändes inte speciellt farligt att bli filmad, men att se och höra sig själv inspelad är alltid lika skumt! Jag försökte maila filmen hem till mor och far, men den var för stor (ja, det kunde jag ha listat ut i förväg, men det gjorde jag inte), så jag får väl spara den tills vidare :)

 

Jag och två av mina gruppmedlemmar


Äntligen feberfri

Yup, febern har precis lämnat mig och det var verkligen på tiden! Det blev bara värre efter att jag skrev förrförra inlägget här. För tre nätter sedan var det så illa att jag inte visste vad jag skulle ta mig till; jag frös så mycket att det gjorde ont, kallsvettades och kunde för allt i världen inte sova. Tur att John var här och tog hand om mig.

Så... den här dagen då? Den har faktiskt varit hyfsat bra, trots att jag sov mindre än fyra timmar i natt. Vid nio mötte jag gruppen på universitetet och arbetade med dem i några timmar. Vi ska presentera vårt arbete imorgon, och presentationerna ska filmas. That's right, med filmkamera! Sedan ska man kolla på sig själv och kommentera sitt framförande skriftligt. Oh, the joy! Jag håller tummarna för att det går som det ska.

Efter skolan tog jag bussen in till stan dit jag åkte för att kolla efter bastoppar och ear cuffs. Jag köpte ett långt svart linne och en grön tröja på H&M, och sedan gick jag till Glitter i jakt på ear cuffs, men de hade inga kvar. Är det inte typiskt att när något är omodernt kan man inte köpa det för att ingen säljer det, och när det väl blivit populärt kan man inte köpa det för att det är slutsålt överallt. Oh well, jag överlever nog ;)

Lite kalorier skulle inte sitta fel just nu, så jag ska gå och stoppa in en pizza i ugnen. Godnatt!

Trötthet, tigermuffins och tävlingsvinst

Jag är fortfarande trött och hängig, och det enda produktiva jag gjort idag är att baka tigermuffins. Jag har alltså inte mycket att berätta. Men en kul sak har ju faktiskt hänt, nu när jag tänker efter: jag fick mail om att jag vunnit en månads gratis Spotify Premium i en Ramlösa-tävling jag deltog i för ett tag sedan. Jag hade helt glömt bort att jag var med och tävlade, så det kom som en överraskning! Jag har aldrig testat Spotify Premium... is it any good?

 

 


Slapplördag II

Det blev filmkväll med John, Kristian och Christer ikväll. Vi hann med både 127 Hours och You Kill me. Båda filmerna var, oväntat nog, riktigt bra. Ja, alltså inte Forrest-Gump-eller-Trainspotting-bra, men definitivt sevärda.

Nu tänkte jag sätta mig i sängen och läsa något läsvärt. Jag har fortfarande inte läst ut The Long Hard Road Out of Hell, vilket är sanslöst med tanke på hur bra jag tycker den är! Jag bryr mig förresten inte alls om ifall den är sanningsenlig eller inte. Jag läser den snarare för att jag hade hört att den är bra än för att det är Marilyn Mansons självbiografi, och i underhållningssyfte är den briljant. Men läser man den för att få reda på sanningen om Marilyn Manson tror jag den bör tas med en nypa salt. Fast vem vet? People are often weirder than you'd like to think...

 


Slapplördag

Jag är fortfarande sjuk, så jag tar det lugnt idag med. Riktigt lugnt. Jag steg upp vid två och John låg kvar i sängen ytterligare en timme... snacka om att vara slöa!

Jag har, som vanligt, suttit och kollat på en massa skönhetsvideos på youtube. Jag har nyss börjat utforska det området, och det är helt galet hur mycket det finns att se. Främst är det allthatglitters21 och juicystar07 jag följer. Trenden verkar inte riktigt ha nått Sverige, men damn vad stora sådana makeup gurus är i USA! Tydligen ska systrarna jag följer, dvs Elle och Blair, få $250 för varje video där de enbart använder produkter av ett visst märke, alternativt $100 då de nämner en produkt samt länkar till företagets websida. Plus att de får hur mycket saker som helst skickade till sig alldeles gratis... den som ändå fick det...

 

Själv har jag lekt med smink från e.l.f., Mist Stockholm och Helena Rubinstein idag

Quick recap

So... julen kom och gick, och likaså gjorde nyår. Och eftersom jag inte har något bättre för mig tänkte jag att jag kunde slänga in några bilder här på bloggen.

1. Jag firade för en gångs skull jul iklädd en väldigt julig klänning
2. Jag försökte sprida julglädje. (Oklart om bror min tog till sig budskapet...)

Hasse ser måttligt road ut, men hade faktiskt väldigt roligt bland alla julklappar :)

Och så kom nyårsafton. Varken kameran eller John ville samarbeta med mig, men några bilder fick vi ändå till:


Jag och min fullt normale man, haha!

Förra året var jag och John hemma hos hans föräldrar i Vetlanda på nyårsafton, så i år firade vi hos mina föräldrar i Vaggeryd. Vi åt gott, såg Inception och kollade på fyrverkerier. Det var en riktigt mysig kväll ♥

2010 var inte min cup of tea, om man säger så, så jag har bestämt mig för att försöka göra 2011 till ett betydligt bättre år! Jag återkommer om ett år med resultatet...

Sista dagen i skolan!

Yes, idag är jag glad! Det är nämligen sista dagen i skolan innan jullovet, och det ska bli så himla skönt med några veckor ledigt! Nu ska jag skynda mig bort till universitetet så jag hinner köpa kaffe att ta med mig på föreläsningen... det känns så mycket bättre om man har en kopp kaffe vid sin sida ;)

Just nu


Helgnöjen

Igår gjorde vi något väldigt svenskt, jag och John. Svenskarnas främsta helgnöje måste väl ändå vara att trängas med andra svenskar på IKEA? Det verkar i alla fall så om man ser till den enorma mängd folk som flockas där varje helg.

 

Vi fikade till och med på IKEA igår. Det var vi, och tiotusen riktiga kärnfamiljer. Småbarnsmammor och småbarnspappor och en hel drös snoriga ungar. Och klistermärken. Ja, ska man äta julbord på IKEA måste man visst ha ett stort rött klistermärke på sig. Själv åt jag givetvis inget julbord; snacka om att bakterierna måste frodas i den stora byttan med Janssons frestelse som alla besökare är välkomna att nysa i! Jag åt en väl inplastad köttbullsmacka istället, samt en lussebulle och till det försökte jag dricka någon brun vätska som skulle föreställa kaffe.

 

Men det var en mysig dag, det var det faktiskt. Vi fick med oss det vi gick till IKEA för att köpa, dvs en massa doftljus. Hade det inte varit för att vi även köpte en massa goda ostar så hade lägenheten säkert doftat riktigt härligt nu. Ostarna var dock inte från IKEA, utan från Willys. Fint ska det va! Haha! ;)

 


Tillbaka!

Nu har det stått "Kill me now" överst i bloggen i snart en månads tid, så det är väl dags för en liten uppdatering.

 

Jag kom nyss hem från universietet; den här veckan började en kurs i juridik som kommer att hålla på tills slutet av februari. Det är den största kursen hittills alltså (säger man "största"? en kurs kanske inte är stor, den kanske är lång? omfattande? äsch, skitsamma, ni fattar). Det är fanimig skrämmande hur kass jag blivit på svenska efter att ha pluggat på engelska i fyra år. Mamma och pappa fnissade åt mina egenkomponerade ord och uttryck sist jag var hemma...

 

Idag var det två stycken föreläsningar direkt efter varandra, totalt 4 timmar, och jag var där 3/4 av tiden. De två sista timmarna var jag så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna... jag slumrade till flera gånger medan jag höll på att anteckna, så flera bokstäver ser helt galna ut. Jag förstår inte hur jag kan vara så trött - jag har inte sovit mindre än vanligt.

 

John är på jobbet och kommer inte hem förrän ikväll, så jag kommer vara ensam hemma några timmar. Och kan ni gissa vad jag ska göra? That's right, jag ska sova! Sova, sova, sova. Och sedan ska jag se några avsnitt till av Unga mödrar. Jag har sett en massa avsnitt av den norska versionen på Kanal 5 play de senaste dagarna. Men först ska jag äta något.

 

Jag återkommer nog snart igen... det känns som att livet flyter på bättre nu, och när det gör det har jag alltid större lust att blogga :)

 


Kill me now

Och så kom den naturliga följden på en bra dag: en sämre dag. Usch, jag vill bara krypa ned under täcket och försvinna. Jag känner mig omotiverad, missförstådd och trött. Och jag har inte den minsta lust att sätta mig och fortsätta med min del av grupparbetet, men är väl så illa tvungen att göra det om en stund ändå.

 

Det enda positiva med en sån här kass dag är att jag vet att något bättre är på väg. Min teori om att allting måste hamna på +/-0 förr eller senare säger mig att chanserna är goda att morgondagen blir bättre. Värre är det när allting flytit på bra lite väl länge... då kan man vara säker på att oturen snart slår till. Haha, optimismen flödar verkligen idag! ;)

 

I full mysmundering


Ännu en måndag

Idag är jag, konstigt nog, på bra humör. Dagen började uselt... jag råkade slå i min högra tumme så att nageln lossnade lite från nagelbädden (visserligen bara pyttelite, men det gör ont som fan i vilket fall). Så mina vanliga morgonrutiner tog lite längre tid än vanligt att utföra, vilket resulterade i att jag blev lite sen till mitt gruppmöte. Men det var ingen fara, en annan person i gruppen var betydligt senare än så... efter nästan tre timmars väntan på denne tröttnade jag och gick hem. Vi fick alltså inget gjort idag, och det var ju lite synd. Jag lovade dock att jag skulle försöka fixa en försörjningsbalans tills imorgon, så vi har något att börja med då.

 

John är på fortfarande på jobbet. Han jobbar extra på OnOffs lager och idag är han där mellan 07-18, så det är bara jag och gerbilerna här. Adolf har blivit en mästare på att smita; igår smet han in under kylskåpet, den lille rackarn. Vi måste helt enkelt fixa ett bättre lock till buren.

 

Det kom rolig post idag också (jag kommer säkert inte kunna låta bli att visa den sen), men först ska jag ställa mig vid spisen och laga lite mat tänkte jag. Eller ja, om en stund ska jag göra det. Jag tänkte se till att ha maten klar tills John kommer hem :)

 


I'm just not a morning person...

Jag har tänkt på en sak. På kvällarna och nätterna är jag alltid supermotiverad; jag föreställer mig hur jag nästa morgon ska stiga upp tidigt, koka en kopp te och sätta mig med mina skolböcker och läsa ett par timmar innan föreläsningen börjar. Alternativt försöker jag lura i mig själv att imorgon bitti, då ska jag minsann gå ut och gå det första jag gör. Det behöver inte vara långt, bara jag gör någonting, brukar jag tänka. Och är jag inte så ambitiös så brukar jag i alla fall planera att stiga upp precis när alarmet ringer, så jag slipper stessa och kanske till och med hinner äta en ordentlig frukost...

Men så kommer morgonen, och vad händer? Jo, alarmet ringer, och min första tanke brukar nog vara någon i stil med "fuck this shit, I'm going back to sleep". Och sen inser jag givetvis att det finns en poäng med att jag ställde alarmet på en viss tid. Så jag tänker "om föreläsningen börjar vid tio och klockan är sju nu, då kan jag alltså ligga kvar minst en timme och fortfarande ha gott om tid... läsningen hinner jag med i eftermiddag", så jag ställer fram klockan en timme, och sen följer "okej, så jag har en och en halv timme på mig innan jag måste lämna huset... om jag ligger kvar en halvtimme till så har jag fortfarande en timme... det är ju gott om tid! Jag kan göra mig i ordning på max en halvtimme, och äta frukost hinner jag ju lätt på den andra halvtimmen". Så jag sover en halvtimme till, och sen snoozar jag kanske en gång, och sen har jag alltså 50 minuter på mig innan jag behöver gå. Och tro mig, 50 minuter räcker inte. Nejdå, inte nog med att jag ska göra mig i ordning och äta, jag kommer oftast på att jag måste sätta mig vid datorn och kolla vilken sal vi ska vara i, packa min väska eftersom jag sket i att göra det kvällen innan, osv. Så de där 50 minuterna försvinner illa kvickt, och jag förbannar mig själv för att jag inte steg upp första gången klockan ringde samtidigt som jag prisar akademisk kvart som gör det möjligt för mig att komma undan med att vara en hel kvart sen.

Slutsats: I'm useless in the morning. En sömnnarkoman som inget hellre vill än att få sin nästa fix, det är ungefär vad jag är när jag precis vaknat. All sans och logik är som bortblåst, och gårkvällens fina planer om en lugn och stillsam morgon framstår som ett minst sagt galet påhitt. Men hinner i tid gör jag så gott som alltid ändå och det är nog därför jag gör samma misstag nästa morgon igen. Det ordnar ju sig! ;)

Svullo

Det är inte lätt att hitta inspiration till att blogga när livet i allmänhet känns rätt trist. Men även trista dagar har ju sina finare stunder...

Idag steg John upp tidigare än mig, och tro mig, det händer inte ofta! Det var så jävla skönt att vara den som får ligga kvar för en gångs skull. Själv steg jag upp vid nio, satte mig framför datorn med en stor kopp te, och upptäckte till min förfäran att dagens föreläsning skulle hållas i en sal i G-huset. Det är allvarligt talat nästan lika långt till G-huset som hem till Vaggeryd. Det fanns inte en möjlighet att jag hade orkat gå dit i mina klackar, så jag tog bussen istället. Och ja, jag hade kunnat välja ett par andra skor, men allt var så fint planerat förstår ni, och jag hade strukit kläder dagen till ära... excuses, excuses! Haha!

Jag stannade två utav totalt tre timmar på föreläsningen, sedan stod jag inte ut längre - jag var så himla hungrig att jag ändå inte kunde koncentrera mig för fem öre. Och inte fanns det någon mat, frukt eller ens dricka att köpa heller. Så jag tog bussen tillbaka till Ryd och smällde i mig ett Big Mac meal på McDonald's. Det är första gången jag lyckats äta upp ett helt sådant mål, så hungrig var bara förnamnet. Nej, det satt verkligen inte fel!

Väl hemma tvättade jag tre maskiner tvätt, plockade i ordning i lägenheten, och sedan gick jag och handlade mat. Jag ville vara lite extra snäll mot John som varit duktig och jobbat hela dagen, så jag fixade allt som behövde fixas idag helt enkelt.

Nu har jag sett på Pensionärsjävlar, hällt i mig en Powerking och ätit en dammsugare, och nu är det hög tid att sätta igång med nationalekonomin. Jag ska möta gruppen vid tio imorgon och försöka lösa några övningsuppgifter. Önska mig lycka till ;)

Framtvingat gruppfoto

Vår lärare i Marknadsekonomins grunder envisades med att ta bilder på alla arbetsgrupper i måndags. Såhär ser vi i grupp 23 ut:

 

Linus, Veronica, jag och Julia


Här jobbar vi på julstämningen

Vi köpte doftljus på IKEA, spån och sand till gerbilerna på en djuraffär, och diverse matvaror på Ica Maxi. Det är så jävla skönt att ha tillgång till bil, och slippa släpa 60-liters påsar med spån på bussen hem till Ryd. Vi tittade även in på Ikano-huset, och där köpte jag en mössa på JCs killavdelning, av alla ställen. Jag försökte hitta någon jag tyckte om på butikernas tjejavdelningar, men jag har nog för mycket testosteron i kroppen för att vilja ha en rosa med en blomma på sidan eller med en boll mitt på hjässan... Så det fick bli den här (den syns inte superbra, men där är den i alla fall):

 

(Jag tycker inte om mössor över huvud taget, men jag tycker ännu mindre om att frysa...)

 

Som tur är hittade vi glögg också, och köpte inte bara en sort utan fyra! Nästan så vi kan bjuda in till glöggprovning ;)

 

Man måste älska vårt övertydliga glöggset, haha!


Mot Tornby!

Nu ska jag och John alldeles strax hoppa in i bilen och åka ut till Tornby. Vi ska strosa lite på IKEA, kanske ta en fika, och köpa grejer till gerbilerna. Och så ska vi titta in i någon mataffär och se ifall vi hittar någon glögg. De har fortfarande inte börjat sälja glögg på Hemköp här i Ryd, konstigt nog...

Trevlig dag på er!

Flitig

Nu sitter jag hemma i Linköping igen, i vår lilla och numera väldigt rena lägenhet. Idag har jag storstädat. Jag har plockat i ordning, dammat, dammsugit och torkat golven. Jag tömde till och med bokhyllan på böcker och torkade av den med. Och ja, jag känner mig rätt stolt! Som pricken över i tände jag en massa doftljus, så nu doftar hela lägenheten ros...

Förresten tog jag några bilder idag. Syftet med den första är väl mest att bevisa att jag fortfarande lever, och de andra två är resultatet av ett par minuters väntan - något måste man ju göra med sin tid ;)

Jag var alltså och fikade på Coffeehouse by George medan jag väntade på bussen som skulle ta mig tillbaka till Linköping. Mamma kom och gjorde mig sällskap, vilket var extra trevligt eftersom vi inte trodde att det skulle hinnas med idag. Vi tänkte förresten gå till Graffiti för en gångs skull, men tror ni inte de hade slagit igen? Jodå, första gången jag ska dit så har de lagt ned verksamheten. Vilken timing man har...


Mamma kom och satte sig på den där tomma stolen stax efter att jag tog bilden, jag lovar!

Min matchningsmani känner inga gränser... ♥


Hemma i Småland

I fredags, efter tentan, åkte jag hem till mamma och pappa. Jag mellanlandade i Jönköping, där jag mötte mamma för lite shopping och fika. Jag fyndade en skjorta och en klänning på Åhléns rea. Tyvärr var Vasas stängt pga hygienutbildning, så det fick bli fika på ett betydligt mindre mysigt café, men de var, som alltid, trevligt ändå.

Det har faktiskt blivit shopping och fika tre dagar i rad nu... inte fel alls! Igår var både jag och mamma och pappa på A6 och gick i butiker, fikade på Espresso House och åt middag på Dragon. På kvällen kollade vi på en gammal favorit med Eddie Izzard - den mannen är fullkomligen briljant!

Idag tvingade jag mig upp tidigt för att vara jag, och så hamnade jag framför TV:n och en mycket intressant dokumentär om hundars genetik. Allvarligt talat, den var faktiskt väldigt intressant. Och efter det spontanåkte jag och mamma till stan igen. Jag hittade äntligen spegeln som jag velat ha ett bra tag nu, på IKEA. I Linköping har den varit slut hur länge som helst, men idag blev den min! Den kommer passa perfekt i vårt vardagsrum :)

Nu är det dags för middag, och sen ska det kollas på kläder online. Nya jul- och nyårsklänningar skulle inte sitta fel...

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0